Det är något med den här årstiden som känns så motsägelsefullt för mig. Å ena sidan älskar jag ljuset och känslan av allt i naturen som föds på nytt igen efter en lång vinter. Men på något sätt blir jag ändå stressad, drabbas lätt av någon form av prestationsångest och nattliga grubblerier. Under vintern är det hel okej att bara gå runt och vara, men den här tiden är det som att allt omkring en skriker så där hurtigt att man ska vara lycklig och glad när solen skiner. Istället för att känna den där vårglädjen, blir jag lätt tvärtemot som en trotsig tonåring och kryper in i mitt skal. Men i år kanske jag ska skita i att försöka dras med i den härligt hurtiga vårglädjen. Istället kan jag spela melankoliska låtar á Melissa Horn och frossa i böcker med sorgsna mäniskoöden nätterna jag inte sover. Kanske titta på bilder från svunna tider under vargtimmen och gråta över de jag saknar i inväntan på ljusa försommarnätter när min hjärna får ro igen. Vi får väl se hur jag gör, här kommer iallafall lite maj bilder från min kant av världen.
Otroligt att dessa tunga fåglar faktiskt kan flyga.
ÅH!
Håller med dig om det där med våren …
Och vilken underbar bild på kalvarna