Spritt språngande naken

Jag glömde att ta med mitt knivbälte när jag drog i väg på vårflyttningen. Insåg väldigt snabbt hur mycket jag saknade det, eller iallafall hur opraktiskt det är att vara utan. Kände mig faktiskt nästan lite naken utan det. Vi systrar har fått lära oss att använda knivar sedan vi var små, knivar med olika funktioner för olika typer av arbete. Antagligen började vi med några små knivar, täljandes på pinnar och liknande. Man skulle sitta stilla och inte tälja mot någon annan människa. Vi lärde oss att använda knivarna när vi var ute för att rensa fisk, smöra bröd, äta från köttben och att ta tummen som stöd när man skar torkat renkött. Jag som aldrig kunde sitta still skar mig förstås ibland, har åteminstone ett ärr i tummen som minne. Förhoppningsvis blev jag även försiktigare med tiden. När jag blev större fick jag börja träna på att skära ut mitt renmärke i apelsinskal. Sen när det var dags att lära mig att märka renkalvar använde jag en smidig liten kniv med ett smalt blad, som passade perfekt i handen. Vi fick vara med när de slaktade renar, fick ofta en egen lite uppgift att utföra. Som att vispa blod, skära ut tungan eller ta bort slamsor på skinnen.
Jag fick en kniv av mamma i julklapp, som hon bett Nils-Anders Labba att tillverka. Så häromdagen var jag uppe i Lappudden och hämtade den. Eller bytte till mig den rättare sagt. För knivar ska man inte ge helt bort, såvida man inte vill bli osams med personen i fråga. Så enligt samisk tradition fick jag överlämna en guldpeng i gengäld. Måste komma ihåg att ge en till mamma med…


Läste föresten en artikel i en norsk tidning som beskriver just användande av kniv som en del av samisk barnuppfostran. Artikeln har ni här

Annonser

14 reaktioner på ”Spritt språngande naken

  1. Fin blogg du har! Jag blir så glad av att kika in hos dig och läsa dina positiva inlägg. Spännande också att få en liten glimt av det renskötande livet! Tack för det!!

  2. Vilken fin kniv. Mina barn är i ”bästa” knivåldern nu. Dom skulle behöva komma till er för att lära sig hantera en kniv.

    1. Haha, kanske det. Jag är dock livrädd att vara nära andras barn när de håller på med knivar, så jag är antagligen inte bästa läromästaren:-) Du får låta dem pröva, under lugna omständigheter, med en lagomt vass kniv och ett lämpligt göromål.

    1. Det är en så kallad ”bya-nyckel”. Samebyn har några förråd och kojor dit denna nyckel går. Knivbältet har jag ju (nästan) alltid med mig när det är något renskötsel arbete på gång så därför har jag hängt den där. Det är så drygt när man behöver komma in någonstans och inser att man har nyckeln hemma:-)

  3. Kjenn så godt igjen d der me å vær ”naken” uten belte. Må ha mett i sekken førr tia, då d har en tendens t å gli neførr rompa. Så i helga jekk e rundt å kjent me nettopp naken.

  4. Jag har vart naken i fem dagar nu! Heljobbigt, mitt bälte är på tur hos han som gjort min knivar, de slipas. Så jag har i flera dagar bett om att få låna kniv var och varannan minut.

  5. Hoppas du inte blir allt för arg nu..
    Men jag tyckte att ditt knivbälte var riktigt stilrent o snyggt så jag har härmat dig lite på mitt bälte med de vågade mönstret av öljetterna.. Om du har invändnigar så kontakta mig via mail.

  6. Är intresserad att få veta vart man kan köpa ett samiskt knivbälte. Då jag alltid har ett bälte på mig till min Swanndri rock så kan jag ju lika gärna ha ett fint sådant.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s