En kärlekshistoria

Jag samlar på kärlekshistorier.
Älskar att höra berättelser om hur människor träffats och hur det gick till sedan när de började ”följas åt” på riktigt. Tycker föresten att det låter så vackert när människor säger att de började ”följas åt” istället för att använda uttrycket ”blev tillsammans”. När man följs åt så föreställer jag mig en stig, som ibland är jätte tydlig, ibland lite krokig och emellanåt nästan osynlig. Man kanske i början inte riktigt vet hur lång stigen är eller var den leder, men när man börjar ”följas åt” så har man iallafall kommit överens om att det är efter den stigen man ska gå. Ibland är den bred, där man vandrar i samma spår som många andra gått. Ibland smalnar den av och man får turas om att gå först. När den ena tröttnar så får man stanna upp och vila en stund. Kanske göra upp eld tillsammans och koka lite kaffe. Eller om man har bråttom framåt så får den som är piggast pröva att gå först för att dra en stund. Ja ni förstår hur jag tänker….
Bilden är fotat av Ylva Pavval

En fin historia är den om dessa små träskor. Historien börjar på Samernas folkhögskola (även kallad äktenskapsförmedlingen) för nästan 50 år sedan. Två samer som börjat följas åt åker i slutet av skoltiden på skolresa till Holland, tulpanerna och träskornas förlovade land. De köper med sig dessa små miniatyr träskor hem, som minne av en rolig resa. När de kommer tillbaka och ska skiljas åt för en tid så delar de på skorna, och säger till varandra innan de skiljas att antingen så får de båda varsit minne av en fin tid eller så återförenas träskorna någonstans för att stå tillsammans i ett gemensamt hem. Träskorna delas sedan på under den närmsta tiden efter resan, varje gång de åker ifrån varandra och förenas när de möts igen.
Den typen av historier får mig att le och bli alldeles pirrig inuti, kärlek alltså…

Jag hoppas att ni nu förstår att skorna hamnade i en gemensam bokhylla, och att jag inte rest runt i Sápmi för att återförena dem för denna bild:-)

Gillar ni precis som jag kärlekshistorier så tycker jag att ni ska läsa bloggen med namnet ”Ha ett bra liv”, som förövrigt är ett examensarbete. En blandning av recept och kärlek. Varje maträtt har en man och en historia, tagna direkt ur verkligheten…. Bloggen hittar ni här

Vilken är den bästa kärlekshistoria du vet?

Annonser

5 reaktioner på ”En kärlekshistoria

  1. Åååh va fint att min bild fick vara med i ett inlägg om kärlekshistorier! Jag har sista tiden insett att jag frågar varje person jag har ett längre samtal med; so…what’s your love story? (på lämpligt språk) Så sjuuuukt många fantastiska svar jag har fått! Det är otroligt! Love stories alltså…. mmmmm!

  2. Mina föräldrars är ju inte fy skam.. Min mamma berättar att hon fattade tycke för min far när de var och samlade ända från väständan av byn. De gick på två på sin kant hela dagen, och hon blev så imponerad av hans duktiga hund. Senare när de satt vid elden och vilade sa han ”Kerstin, nu skulle vi haft en konjak”. Hehee, äkta lappromantik när den är som bäst! 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s