Stunder av magi

Teatern igår var grymt bra. Gav både utrymme för skratt och saker att tänka på. Innan jag somnade på kvällen så tänkte jag att de samiska teatrarna i dagsläget hör till de viktigaste samiska institutionerna/organisationerna. De tre föreställningarna jag sett i år, ”Våre vidder/Min duoddarat med Beaivváš Sámi Našunálateáhter, ”What´s up Sápmi” och nu ”Byfinnar, lappjävlar och annat pack” skapar möjligheter för förändring. De skapar iallafall ett hopp hos mig. Inte minst eftersom de tar upp frågor som både sametinget och den samisk media ofta missar, eller inte klarar av att hantera.
De både ifrågasätter den inre samiska strukturen, och ger det omgivande samhället en bild av det samiska samhället samt vår kultur som visar att det inte alltid är helt homogent och faktiskt ganska komplext. Men utan att glömma att ta upp och lyfta fram det vackraste bitarna från den. På ett dessutom ganska roligt och lätt tillgängligt sätt. Mer teater år folket!

Som det ju ofta är så blir spontana fester lätt lite extra roliga, så efter teatern träffades vi ett helt gäng människor för en fantastisk avslut på kvällen. Trevligt sällsskap i kombination med sång/jojk/musik.

Maxida Märak, en ny stjärna på teatern har en grymt vacker sångröst och hon är dessutom en otroligt cool person. Blev väldigt imponerad av henne igår och ser framemot att se henne uppträda fler gånger. Simon Marainen, jojkade en jojk som han skrivit till sin lillebror. Fullständig magi i luften. Sen blev det förstås en hel del både vackra och glada sånger från tornedalen. Riktigt duktiga musiker som samlats där, en november kväll i Vilhelmina. Per-Josef Idivuoma drog en och annan sång på samiska
Jag passade på att pröva mitt nya objektiv, vilket känns kul att börja använda.

Annonser