Större drömmar

Nu har N tömt flaskan och jag tänt ett ljus i kojan uppe till fjälls där vi befinner oss denna kalla, klara kväll.

2012, året då jag ska finna formeln för balans, våga mycket mer och drömma större drömmar. Året när jag ska skratta, dansa och älska som aldrig förr:-)

Massor av kärlek och ett gott nytt år önskar jag er!

Annonser

Kylan

Hoppar in i bilen och inser att det bara är 6 minusgrader ute. 6 grader, och jag har nästan alla kläder jag äger på mig. Vilket vore okej om jag svettats, men till saken hör att jag faktiskt små frusit senare delen av dagen. Undrar hur jag ska klara av 25 minus grader, fast kroppen kanske hinner vänja sig till dess. Ja, det är mycket att fundera på:-)

24 December, 2011 13:32

Senaste dagarna har grann samebyn skiljt renar. Vädret och renarna bryr sig inte om julledighet, så detta blir antagligen en jul som kommer dyka upp som minnesmärke i olika historier. ” – Det där var ju året som södra kom in med renarna dagarna innan jul… när vi inte fick tag på lastbilar..skiljde i 13 timmar en dag.. osv.”
Delar av min julafton tillbringas i mitt flyttbara hem, bilen. För nu åker jag upp till Nilas föräldrar för en lugn jul. Hoppas även ni får en fin kväll!

Gammal som gatan

Ibland måste man ju nästan börja räkna hur gammal man egentligen är. När man hör sig själv berätta om sin först skiva. Med Lilly och Sussi. På LP:-)
Därefter passerade vi det sedan väääldigt länge nedlagda Folkets Hus i Dikanäs. Så jag fortsätter med historier från ”förr”:
– Sist jag gick på bio här så gick projektorn sönder efter halva filmen. Kanske lika bra det. Man satt på trästolar, och jag hade hamnat bakom någon som var mycket längre. Såg knappt något och vågade inget säga. Vi fick pengarna tillbaka, och det dröjde år innan jag såg slutet på ”De tre musketörerna”. Tror det kan ha varit sista bion de visade.
Men värst var ändå när jag gick runt på sameskolan i Tärnaby igår och berättade för barnen att i deras numera ombyggda klassrum hade jag bott under min skoltid. Först tittade de skeptiskt på mig, för att därefter antagligen konstatera att jag måste vara en kvarleva från en svunnen tid….

Min lillasyster älguppköparen

Min lillasyster Kajsa och hennes kille Andreas har köpt ett styckeri i Vilhelmina. Jag tror väldigt mycket på deras företag, Nya Lapplandsvilt. Inte bara för att jag är en stolt syster, utan framförallt för att de har många nytänkande idéer kring kött förädling och är grymt peppade. Kommer bli spännande att se hur de utvecklar det.
Kajsa har varit i Stockholm senaste månaden och jobbat på Tyrols julbord, som är ett ställe de levererar till.
I morgon står Andreas på torget i Umeå och säljer kött plus andra delikatesser från Vilhelmina trakten. Han bjuder tydligen även på glögg/kaffe, så ta en tur dit om ni har vägarna förbi!