Min pappa fick fyra döttrar

Även om han förstås aldrig sagt det, så är det väl antagligen inte exakt det en man önskar sig i den branch som min pappa befinner sig i. Missförstå mig rätt nu, jag tror inte att han skulle kunna tänka sig att byta ut oss när vi väl var där☺

Men…

Väldigt många renskötare har ärvt både renar och kunskapen om hur man hanterar dem av sina fäder eller av någon annan man som de haft i sin närhet. Om det finns en son i familjen så finns det ofta förväntingar på att denne ska ta över, på ett ganska självklart sätt. Men döttrarna då? tänker ni. Det är väl samma sak för dem.
Det kanske det är, men jag är ändå övertygad om att de sällan har samma förväntingar på sig och kanske inte samma möjligheter eller intresse heller.
Det har funnits perioder när jag önskat att jag haft en bror, men jag inser nu att det även finns stora fördelar att växa upp i en familj med ”bara” döttrar.

För sen så behövde han ju ändå hjälp. Pappa. Det har alltid funnits arbetsuppgifter för oss som han förväntat sig att vi ska fixa, och han har väl på sitt sätt uppmuntrat genom att i alla fall inte hindrat oss att pröva olika saker. Kanske särskilt de där åren när han var sjuk och mina föräldrar skiljdes. De där åren när jag ville (och till viss del var tvungen) vara hemma, men så fort jag var där så ville jag iväg. När jag nu i efterhand tänker på den där tiden så tackar jag ibland renarna för att de gjort att jag har den relation jag har med pappa idag. För renar binder människor samman, på gott och ont.
Och hur less jag än varit på honom under perioder i livet så har vi alltid arbetat bra tillsammans och han har haft en vilja att lära ut. Så oftast tänker jag idag på den tiden med stor tacksamhet på pappa för att han gjort att jag har det band jag har till renarna nu. Senast idag:-)

Efter att ha sett mig omkring i Sápmi så har jag insett att det finns en annan viktig faktor i området jag kommer från som gjort att vi blivit som vi blivit, döttrarna. För växer man upp i en renskötarfamilj så finns det fler människor än ens föräldrar som kommer vara delaktig i ens uppfostran. Kanske speciellt några av dem.
Alfahonorna, marsfjällspumorna och allt vad de nu kallas på skämt. De där kvinnorna i västerbotten som vuxit upp i renskötseln och som suddar ut gränserna i en mans dominerad branch. De där som lastar lastbilar, sköter bokföringen, märker renkalvar och försvarar samebyarna på olika möten. Samtidigt som de har en unge under armen, jobbar extra med annat och åker hem på kvällen för att backa transporters med gigantiska släp längs dåliga grusvägar. De som inte behöver göra exakt samma sak som männen för att få respekt, men gjort sig oumbärlig på andra plan. När jag tänker på det så har han faktiskt haft ganska tur, min far, som fick så många döttrar:-)

Annonser

7 reaktioner på ”Min pappa fick fyra döttrar

  1. Sökte en mailadress till dig, men hittade ingen. Vill be dig om en tjänst, du som känner en massa människor i norra Västerbotten/södra Norrbotten. En borzoihane (stor, långhårig vinthund) sprang bort utanför Piteå i mitten av november. Vi letar och saknar honom. Om någon som rör sig mycket i skog och mark ser honom (helst levande, men också om han är död) vore vi väldigt tacksamma om vi får höra det (annons finns på blocket under efterlysning) Nattsömnen störs av den ständiga oron. Tack för hjälpen!

  2. Återigen bra skrivet. 🙂 Hehe, alfahonor. Men de finns längre norrut också, även om de kanske inte alla gånger backar transportrar med släp, men ingen sätter sig på dem för det.. 😉

  3. Min pappa fick 7 döttrar (och två söner) i ett småbruk i Västerbottens inland där det behövdes muskelkrafter vill jag lova, i en tid när det var finare och värdefullare att ha söner, och de två han fick – särskilt den första av dem mitt i kullen sågs av omgivningen som en guds gåva till mänskligheten och en upprättelse för min mamma att hon faktiskt kunde få söner.
    Pappas kommentar när hela kullen börjat växa upp och stå på egna ben var: ”Nog hade det varit lika bra att alla varit flickor”.
    Så även döttrar kan bli fullvärdiga renskötare.

  4. Hej. Min mormor var en av tre systrar och växte upp i Borkan. Hon brukar ofta säga att hennes mamma och pappa fick ju bara jänten så det var självklart att de skulle hjälpa till med allt men att hon även var väldigt tacksam för det, annars hade hon mest varit hänvisad till att ”bara” syssla med ”kvinnogöra.” Du har jättefina bilder på din blogg! En riktigt god jul till dig och de dina!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s