Dagavill

Jag har haft små högar med papper och lådor med böcker lite här och var sedan jag flyttade ned till Studsviken. Eftersom vintern bland annat ska fördrivas med några olika skriv projekt så inser jag nu att det inte är hållbart med detta obefintliga system på grejer och min minst sagda kaosartade tidsplanering. Varje sak som ska göras inleds med att jag måste leta, och med köksbordet som arbetsplats så måste allt avslutas med att plockas undan igen.
Så igår skapade jag en arbetsplats vid det ena fönstret i köket, med utsikt mot både hästar och renhagen. På andra sidan ängen ser man dessutom en fantastiskt vacker, men sorgligt folktom västerbottensgård. Här borde inspirationen flöda intalar jag mig.

Precis när jag fått ordning på allt så ringer Nila och ber mig komma upp för att hjälpa honom i veckan då de ska skilja.
Vilket gör att jag idag funderar över hur jag ska planera den kommande veckan och framförallt vad jag faktiskt behöver ha med mig. Funderingar som i sin tur leder till att jag beställer en ny kalender, trots att jag tidigare intalat mig att det räckt med den digitala jag har på mejlen.
Men min tid styrs förtillfället inte så tydligt av veckodagar, så jag tror det är en bra investering för att inte tappa bort de få inplanerade stunderna jag har.

Tittar på kalendern och inser att det är söndag idag, dagen jag ägnat åt bokföring samt lite andra ”tråkiga-men-måste-göras” sysslor. Då slår det mig plötsligt att om det är söndag idag, så var det lördag igår när Håkan Juholt avgick. Lördag? Om han nu ändå tänker avgå, varför jobbar han på en lördag? Trots att jag bestämt mig för att sluta tycka synd om människor hela tiden. Men jag kan inte låta bli att tycka synd om Juholt ändå. Egentligen vet jag inte varför, jag kan ju inte direkt beskyllas för att ha varit så politiskt engagerad sista tiden och har verkligen dålig koll på hans förehavande som partiledare. Det måste vara något jag omedvetet snappat upp på radion som ständigt står och går i mitt kök. Att det är synd om honom alltså.
Vad värre är att jag inte kan sluta tänka på att han borde ha rakat av sig den där mustaschen. Tror att den förde otur med sig, eller så har jag kanske någon märklig fördom om män med mustascher som jag inte vet om. Om det är fler än mig som tänker så kan den dessvärre ha påverkat utgången. Mustachen alltså. Stackars Juholt.

Annonser

4 reaktioner på ”Dagavill

  1. Tyvärr är du inte ensam. Som hellre tittar på hur partiledarna ser ut än på vilken politik de för. Jag har hört medelålders människor som säger att de ska rösta på det eller det partiet för att de har så fin partiledare. I stället ska man ju kolla på den politik de vill föra. Är man egoist och tycker att man inte behöver bry sig om hur gamla, sjuka eller arbetslösa har det kan man rösta på ett parti. Tycker man inte att det är okej måste man rösta på ett annat parti.
    Om partiledaren har mustasch eller inte ska du inte bry dig om. Du behöver ju inte pussa dem.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s