Allt vackert och sorgligt som kan rymmas under samma tak

Tittade på bilder från när jag var uppe hos Nila kring nyår och följde med honom för att flytta om några renar. Bilderna är från en fantastiskt vacker och samtidigt väldigt sorglig dag. Det var så där klart kallt januari ljus som förändrades i olika pastellfärger varenda timme.
_MG_9561-2 De tog någon timme innan vi fått ihop renarna och började flytta dem. Ina gillar sitt jobb, även om hon fortfarande är ganska osäker emellanåt._MG_9476 När vi passerade en sjö så ville de helst stanna upp och gå runt istället för att följa spåret. _MG_9363 Men de gjorde inte så mycket för mig då kunde jag ju stanna och fota en stund._MG_9452 När solen började skina genom dimman så mötte Nila oss efter att han kört upp spåret en bit. _MG_9692 Jag passade på att fota ännu mer. Ni anar inte hur vackert det var på fjället dagen. _MG_9767 Det blev lite trist ett tag eftersom järven hade varit framme och tagit bland annat Nilas mörka honkalv. _MG_9534 Färden gick vidare._MG_9799 Fler döda renar låg med korta mellanrum. _MG_9755 Det hade snöat ordentligt några dagar innan och några av renarna som flyttats innan nyår hade vänt tillbaka. Efter skoterspåret nere i en svacka mellan två fjäll hade de mött en skicklig jägare som passat på att ta så många den hann medan den hade vädret på sin sida. När det är snöoväder på fjället kan en järv ta många renar på en kort stund, trots att den inte är supersnabb (men väldigt uthålligt och starkt för sin storlek). Statistiskt borde det inte sett ut så, men naturen följer inga räknemönster, så alla utom en av renarna vi hittade den dagen var Nilas. _MG_9797 Det känns i magen när man står bredvid och ser hur han kontrollerar öronen noga, trots att han antagligen såg vems det var vid första anblick. Jag blir förstås ledsen för renen, men också för att det är sällan jag ser N så där. Ledsen/maktlös/arg-känslan som han utstrålar.
_MG_9798 Det blir lite extra retligt när renen i princip är orörd. _MG_9723_MG_9866 Så här korta avstånd var det mellan de två sista renarna vi hittade. Här hade den hunnit upp både Nilas aaltoe och miesie (Vaja och kalv)._MG_9632 Det var inga tvivel vem det var som hade varit framme eftersom järven liksom hoppar fram och lämnar ganska speciella spår efter sig._MG_9840 Innan det mörknade blev hela himlen först röd för att därefter färgas rosa. _MG_9834

Annonser

5 reaktioner på ”Allt vackert och sorgligt som kan rymmas under samma tak

  1. Hej Anna-Maria, tur att du älskar att blogga, det är alltid lika roligt när mailen säger att det kommit nåt nytt. Du skriver många tänkvärda saker, och dina bilder är fantastiska. Du är en mästare på att använda ljuset, inte minst i det här inlägget. Hoppas ni får en riktigt lång och fin vår.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s